Fot

Ortopedisk Medicin i Stockholm - Rehabilitering av fotskadorFotens smärttillstånd

Inflammation i leden (artrit)
Lös broskbit i leden (fri kropp)
Smärta från ligament
   - Plantarfascit
Smärta från muskler-muskel/senfästen
   - Tennisleg

 

Introduktion
Varje fot består av 26 ben, 19 muskler, 107 ligament samt tre fotvalv. Av de tre fotvalven finns det två längsgående fotvalv på utsidan respektive insidan av foten samt ett främre tvärgående fotvalv. Valvens funktion är att fördela och utjämna det tryck och den belastning som foten utsätts för. Kroppsvikten tas framförallt upp av ankelleden (övre språngbensleden) samt subtalara leden (nedre språngbensleden). Runt om dessa leder finns ligament som stabiliserar och som vid olika stukningsvåld kan skadas. Åtta muskelsenor står för styrkan i foten och löper från underbenet och passerar fotleden. Mest känd är kanske hälsenan (akillessenan), som kan brista delvis eller helt.

Inflammation i leden (artrit)
Ankelleden är den led som oftast drabbas av inflammationer. Det kan ske efter kraftig stukning med eller utan blod i leden. Reumatoid artrit, psoriasisartrit och gikt kan också ge inflammation i fotleden. Om en fotled med artros blir överansträngd kan det finnas risk för att det uppstår en inflammation i tillägg. Symptom på det kan vara vilovärk och nattvärk. Ledinflammation behandlas med kortisoninjektion och inflammationen bör hävas eftersom ledbrosket kan påverkas negativt vid långvarig inflammation.

Lös broskbit i leden (fri kropp)
Ibland kan en broskbit lossna och ge återkommande huggsmärtor i fotleden. Smärtan kommer företrädesvis vid gång på plan mark samt nedför i trappor. Broskbiten syns vanligen inte på röntgen och kan missas som smärtorsak.Lös broskbit kan man försöka manipulera så att den lägger sig på ett fördelaktigare ställe i leden och på det sättet minska symptomen. Om detta inte fungerar kan man behöva ta bort broskbiten vid ett operativt ingrepp. 

Smärta från ligament
Plantarfascit eller hälsporre, som man brukar säga i dagligt tal, är en kronisk irritation av mikroskopisk ärrvävnad där senplattan under foten fäster på hälbenet under hälen. Detta tillstånd kan drabba alla åldrar upp till ca 55-60 år. Det kan vara mycket plågsamt och kan ge besvär 1-2 år eller mer om man inte gör något åt det. Vanligt symptom är smärta under hälen. De första stegen på morgonen eller efter att ha suttit en stund brukar göra ont. Röntgen visar oftast ingenting, men om man har haft problemet länge kan man ibland på röntgen se en liten påväxt bennabb (sporre) om några millimeter på hälbenet. Men det ska sägas att en sporre även kan hittas hos helt besvärsfria personer.

Se vidare info Tjänster under Ortopediska fotortoser

Stukning av ligamenten runt fotleden är vanligt både i vardagslivet och framför allt inom idrotten.  Ger upphov till smärta, svullnad och risk för flera stukningar i framtiden med en instabil fot som resultat. Vanligast är skada i de så kallade FTA ligamenten på fotens utsida, men även andra ligament kan skadas runt fotleden. Vid samtliga ligamentskador är det viktigt med snabb igångsättning av rörligheten dagen efter skadan, för att undvika ärrvävnad och för att minska risken för att tillståndet blir kroniskt. Behandlingsförslag är djup tvärfriktionsmassage, fokuserad stötvågsbehandling, rörelseövningar och funktionell träning. Kortisoninjektion kan ta bort långvarig smärtproblematik. Vid akut skada är det givetvis viktigt att utesluta eventuell fraktur.

Smärtor från muskler-muskel/senfästen
Bristning kan ske i gastrocnemiusmuskelns (vadmuskelns) inre del. Tecken på det kan vara smärta i vaden vid tåhävning, så kallat tennisleg. Behandling kan vara djup tvärfriktionsmassage, fokuserad stötvåg och TENS plattor. Behandling kan påbörjas redan dagen efter skadan. 

Akillessenan (hälsenan) kan också skadas och ge symptom vid tåhävning. Antingen kan själva senan eller senans fäste på hälbenet skadas. Vanligtvis kommer symptomen långsamt, men kan även uppstå akut. Viktigt i det läget är i så fall att utesluta att senan eventuellt skulle ha gått av.

Vid inflammation och/eller irritation kan hälsenan vara öm och ibland svullen när man klämmer på den. Behandling kan bestå av hälinlägg, stretching, excentrisk träning, djup tvärfriktionsmassage, fokuserad stötvåg och om tillståndet är allvarligare kan det bli fråga om operation. Kortisoninjektion kan ha god effekt men får inte ges in i senan, enbart runt omkring senan. Risken att problemet kommer tillbaka finns och då framförallt vid löpsporter. 

Muskelsenor på utsidan av underbenet (peroneussenorna) och på insidan vid fotleden (tibialis posterior senan) kan bli inflammerade i sina senskidor och ge smärta och svullnad under lång tid utan rätt behandling.

Benhinneinflammation (shin splints) ger smärta på framsidan av underbenet. En vanlig orsak är att man löptränar och springer med för mycket belastning på främre delen av foten. Har man annan smärtproblematik i foten, så kan också framsidan av underbenet bli irriterat på grund av ändrad fotisättning t.ex.