Knä

body-knaKnäets smärttillstånd

Inflammation i leden (artrit)
Broskförändring i leden (artros)
Lös broskbit i leden (fri kropp)
Meniskskador
Smärta från ligament
Smärta från muskler-muskel/senfästen
   - Hopparknä
   - Morbus Schlatter
   - Löparknä

 

Introduktion
Knät är en komplex led. Det krävs både rörlighet och stabilitet för att knät ska fungera optimalt. Detta kan ge en ökad svaghet framför allt med knät i lätt böjt läge. Knät har tre ledytor, två mellan lårbenet (femur) och skenbenet (tibia) samt en mellan lårbenet och knäskålen (patella). Ledytorna bekläds med ledbrosk som ofta tunnas ut med åldern. Då talar vi om artros i knäleden (gonartros).

Ligamenten runt om knät kan skadas. Vi har de yttre och inre kollateralligamenten, de två korsbandsligamenten samt de två coronarligamenten. Coronarligamenten håller meniskerna på plats mot skenbenet. De två meniskerna är två tjocka broskskivor och agerar som stötdämpare samt ledyteutjämnare mellan lårbenet och skenbenet. Meniskerna får ofta oförtjänt skulden för många knäbesvär. Nio muskler har sina fästen runt knäleden. Av de nio musklerna kommer sju från låret. Alla dessa kan skadas och ge smärta och nedsatt funktion.

De ställen där knäproblem kan uppstå brukar uppdelas i fem olika områden: framsida, baksida, utsida, insida och "diffust" inuti knät. Sjukdomshistorien ger ofta en fingervisning om problemet och undersökningen leder fram till en så exakt diagnos som möjligt. Exempel på frågor som är relevanta är om skadan är orsakad av våld eller har uppkommit spontant, om knäet svullnar, om man har huggsmärtor, låsningar och instabilitetsupplevelse. Allt detta är lika viktigt för en rätt diagnosticering som själva undersökningen. 

Inflammation i leden (artrit)
Knäleden och/eller dess ledkapsel kan bli inflammerad, vilket ger en diffus smärta i knät, svårt att böja knät med eventuell vilosmärta och nattsmärta. Orsaken kan vara skada på de strukturer som är i kontakt med ledkapseln t ex inre kollateralligamentet och menisker. Problem från dessa strukturer kan ge en irritation av hela ledkapseln. Inflammation i leden kan man också få vid skada om man fått blod i leden samt vid reumatoid artrit och gikt. Knäartros, som annars kanske inte ger någon större smärta, kan vid överansträngning orsaka inflammation i leden. Det finns även en oklar orsak till ledinflammation som börjar med spontan svullnad utan smärta, för att efter några veckor upp till månader ge smärta även nattetid. Då knäleden är en viktbärande led är det viktigt att bryta inflammationen om mer än 2-3 månader passerat utan minskad smärta. Inflammationen bör eventuellt brytas tidigare om den är kraftig. 

Knä

Broskförändring i leden (artros)
Ledytorna bekläds med ledbrosk som ofta med åldern tunnas ut och blir svagare. Då talar vi om artros i knäleden (gonartros).

Artros är en kronisk ledsjukdom och orsaken är en obalans mellan nedbrytning och uppbyggnad av brosket på ledytorna. Sjukdomen går lite fram och tillbaka och utvecklingen av artrosen går oftast långsamt under en längre period. Möjliga orsaker till artros som diskuteras är tungt arbete, ärftlighet, övervikt, elitidrott och muskelsvaghet bland annat. Större delen av befolkningen över 50 år och äldre får besvär i form av artros. 

Artros benämns idag som en icke inflammatorisk reumatisk sjukdom och man försöker komma bort från benämningen ”förslitning”, som till viss del är missvisande. Symptom på artros kan vara stelhet, smärta och svårt att röra knäleden.

Det finns idag ingen bot för artros, men det finns flera sätt att lindra besvären och fördröja progressen. Där har sjukgymnastiken en stor uppgift och man vet att bland annat att konditionsträning, styrketräning och en aktiv livsstil kan ha god effekt.

Om livskvalitén är ordentligt försämrad och röntgen visar på en alltför dålig knäled, så kan det bli fråga om operation och insättning av en knäprotes. 

Lös broskbit i leden (fri kropp)
Hos yngre personer kan symptomen uppkomma i samband med tillståndet osteochondritis ossificans eller chondromalasia patellae. Orsaken kan ha att göra med benbildningen i kroppen eller på grund av en skada. Det vanligaste stället för skada är på utsidan av den inre femurkondylen. Symptomet är en plötslig låsning i sträckning av knät. När man går kan knät plötsligt låsa sig. Om detta sker under idrottsutövning, så faller man helt enkelt omkull. Att böja på knät går bra. Detta kan återkomma, men smärtan i knät kan ha skiftat plats och det beror på att broskbiten har skiftat plats. I tillägg kan knät bli varmt, kan vara svullet samt visa på ett lätt ledmönster. Om det behövs är behandlingen artroskopi, titthålskirurgi, då man försöker att ta bort den lösa brosbiten eller broskbitarna.

Hos äldre personer så orsakar måttlig knäartros oftast ingen kraftig smärta. Om artrosen däremot är förenad med krepitationer = det knäpper och knakar i leden, så kan det vara ett tecken på att brosket är slitet. En liten bit av brosket kan lossna. Alternativt kan en liten del av en menisk lossna och komma in i leden. Sjukdomshistorien visar en medelålders eller äldre person, som berättar om lokal smärta och svullnad ofta på insidan av knät. Morgonsmärta i knät och plötsligt gör varje steg ont vid gång. Man är också rädd för att gå ner i trappa, då det känns som om benet ska vika sig. Smärtan kan ibland även sprida sig upp i låret och ner i underbenet samt skifta ställe i själva knät. Nattsmärta kan också förekomma, företrädesvis när problemet sitter på insidan av knät. Behandlingen är manipulation av knät för att försöka få broskbiten att lägga sig på ett fördelaktigare ställe i leden och på det sättet få tillbaka ledens rörlighet.

Meniskskador
Det finns två menisker i knät och de sitter fast förankrade på underbenet (skenbenet). Övre delen på skenbenet utgör knäts nedre ledyta. Skador på menisk sker oftast i 15-35 års åldern och uppstår vid lätt böjt knä i kombination med samtidig vridning. Den del längst ner på lårbenet som utgör knäts övre ledyta, femurkondylen, kan då knäcka menisken. Detta ger en omgående kraftig smärta och benet viker sig. Man får en låsning i böjning och knäet går inte att sträcka. Inflammation i ledkapseln och svullet knä är vanligt i samband med en meniskskada. Patienten kan efter skadan få flera låsningar och/eller uppleva att knät ibland klickar. Behandlingen är artroskopi då man med titthålskirurgi går in i leden. Man försöker då att laga menisken eller ta bort skadad vävnad. Sen följer en kortare eller längre tids rehabilitering hos sjukgymnast.

Smärta från ligament
Vanligaste ligamentskadan i knät är bristning i det inre kollateralligamentet. Det sitter på knäts insida och kan bli skadat vid t.ex. fall, vridning eller våld mot knäts yttersida. Ofta blir knät svullet dagen efter skadan. En total ruptur av ligamentet = att ligamentet helt går av, ger ett instabilt knä. En skada på det yttre kollateralligamentet är betydlig mer ovanligt. En orsak till skada där kan vara att man landat med benet under sig.

Coronarligamenten är två till antalet och håller meniskerna på plats mot skenbenet. De här ligamenten kan skadas vid vridvåld i knät och ge smärta. Coronarligamentet på knäts insida är det som framförallt är utsatt. Skadan misstolkas ofta som meniskskada och förbises som möjlig diagnos. Skillnaden är att en skada i coronarligamenten inte ger några låsningar i knät. 

Korsbanden är två till antalet och kan vid skada ge blödning i leden och ledinflammation. Själva ligamenten ger sällan smärta vid skada utan problem uppstår när ena eller båda ligamenten helt går av med instabilitet i knät som följd. Akutbehandling av ligamentskada kan bestå av kyla max 10 min, högläge och tryckförband. Kortisoninjektion kan ges vid långvariga besvär som inte svarar på annan behandling. Korsbandsruptur kan opereras via artroskop om knät upplevs instabilt och smärtande. 

Smärta från muskler-muskel/senfästen
En vanlig muskelfästesskada i knät är quadricepsmuskelns fäste på knäskålen, så kallat hopparknä. Detta kan ge smärta lokalt på knäskålens nedre del, som bland annat känns vid gång i trappor och att gå ner på huk. Besvären kan bli mycket långvariga. Några cm längre ned finns quadricepsmuskelns fäste på skenbenet. Det stället kan bli irriterat hos unga pojkar som spelar mycket fotboll - Morbus Schlatter.

Smärta på utsidan av knät, som kommer vid löpning, är oftast en irritation mellan den långa senan (tractus) på lårets utsida och yttre femurkondylen, så kallat löparknä. Hamstringsmuskeln på lårets baksida består av tre delar, som fäster på in och utsidan av knät och kan skadas vid framförallt idrott. Det är för det mesta fästet för den yttre delen, biceps femorismuskeln, som ger problem. Behandling av muskelfästesskador är framförallt djup tvärfriktionsmassage, fokuserad stötvåg och/eller excentrisk träning samt dry needling, som är en form av akupunktur. Kortisoninjektion kan ges om man inte kommer någon vart med behandling eller som komplement till behandling.