Skuldra

Ortopedisk Medicin i Stockholm - Rehabilitering av smärtor i skuldra

Skuldrans smärttillstånd

• Inflammation i ledkapseln (artrit/frusen skuldra)
• Inflammation i slemsäck (bursit)
• Smärta från muskler och muskel/senfästen

 

 

 

Introduktion
Själva axelleden består bland annat av två skelettdelar. Den ena delen är övre delen av överarmsbenet, som är en relativt rund kula. Den andra delen är ledpannan, som kulan ledar emot. Ledpannan sitter på skulderbladet och är platt i sitt utseende. Det innebär att axelleden är en mycket rörlig led, men också att den kan bli föremål för instabilitet på grund av att den är så flack. Det som håller ihop leden är ligament, muskelfästen samt en broskring. Det finns framförallt 4 muskler i axeln som håller ihop leden och de benämns gemensamt för rotatorkuffen, se ”Smärta från muskler och senfästen”.

Smärta i axeln (skuldran) förläggs vanligen i själva axelområdet, men kan stråla ner i hela armen. Hur långt utstrålningen går beror på vilken skada som föreligger samt storleken på en eventuell inflammation. Ju större inflammationen är, desto längre ner i armen kan smärtan stråla. Inflammationer i slemsäck och ledkapsel kan ge smärta ner i hela armen och även ut i handen. 

Nyckelbensleden (AC-leden) är undantaget och smärtan kan här förläggas ovanpå axeln och eventuellt stråla utmed nyckelbenet på framsidan. Smärta kan även stråla upp mot övre delen av nacken på samma sida. 

Vid axelproblematik gör det ofta ont att ligga på axeln och det i sin tur gör att man vaknar på natten. Vilovärk förekommer. En akut skada kan ge bristning i ett muskel/senfäste, men även orsaka en ledkapselskada som kan börja smärta med en fördröjning på 1-2 veckor efter att själva skadan skett. 

Ordet ”impingement” förekommer ofta när det gäller axeln. Impingement är egentligen ingen diagnos i sig, utan mer en benämning på att någonting är i kläm i axeln. Vilken struktur som är i kläm framgår inte. De vanligaste orsakerna till inklämning i axeln är slemsäcksinflammation och skador och/eller inflammation i muskler och muskel/senfästen. 

Inflammation i ledkapseln (artrit/frusen skuldra)
Den vanligaste orsaken till inflammation i ledkapseln är den utan egentlig orsak, som kan uppstå efter våld mot axeln där våldet inte behöver vara kraftigt. Samma sak kan hända av att axeln är orörlig en längre tid t.ex. efter en överarmsfraktur eller en stroke (hjärnblödning/hjärninfarkt). Inflammation i ledkapseln kan också orsakas av reumatisk sjukdom, gikt eller blod i leden efter en skada. 

En ledkapselinflammation kan börja smärta med en fördröjning på 1-2 veckor efter att själva skadan skett. Symptom är långsamt ökande smärta samt stelhet i axelleden, som kan ge allt från relativt lite besvär till mycket besvärande värk nattetid och i vila. Patienten är nästan alltid över 35-40 år och oftare kvinna än man. Tillståndet kan ha många olika benämningar, men är mer känt som ”frusen skuldra”. Obehandlat kan besvären fortgå 1-2 år och ge stort lidande och i vissa fall svårt att fungera optimalt i det dagliga livet. Behandlingen är kortisoninjektioner i ledkapseln vid den typ av artrit som börjat spontant utan känd orsak . Eventuellt kan kapseln stretchbehandlas om patienten söker i tidigt stadium och orsaken är lätt våld eller att leden varit orörlig. Det senare bör inte alls få uppstå om axelleden snabbt får rätt rörelseträning.

Inflammation i slemsäck (bursit)
Finns i två former. Den första kan komma mycket snabbt "över en natt" och kan vara oerhört smärtsamt (akut bursit). Patienten söker ofta akut och kan knappt röra armen utan håller den intill sidan av kroppen. Något våld har inte skett utan tillståndet kommer spontant. Ibland kan hudområdet på axelns utsida vara varmt och känsligt för beröring. 

Den andra formen kommer mer långsamt, men även den uppstår spontant utan något våld mot axeln. Smärtan kan stråla ned i hela armen mot handleden, ibland ända ner i handen. Karaktäristiskt för detta tillstånd är att symtomen kommer och går i vågor och växlar i perioder – bättre i vila, men sämre efter ansträngning. Slemsäcksinflammation har ingen tendens till självläkning utan kan pågå i åratal obehandlat och ge besvär och försämrad livskvalité. Ofta upplevs ökade besvär vid arbete och aktivitet med armarna i axelhöjd och det är svårt att sova på den onda axeln.

Behandling är kortisoninjektion där effekten av injektionen kan ge en snabb förbättring. Ibland kan slemsäcken behöva opereras bort. Kompletterande sjukgymnastiska åtgärder i form av styrketräning, stabilitet, genomgång av utlösande faktorer etc. kan vara aktuellt i tillägg.

Smärta från muskler och muskel/senfästen
Rotatorkuffen är ett försvenskat ord från engelskans ”rotatorcuff”.

Rotatorkuffen består av;
SITS musklerna = Supraspinatus Infraspinatus Teres minor Subscapularis.

Supraspinatusmuskeln utspringer från skulderbladets övre horisontella rand och fäster in högst upp på den yttre skrovliga knölen på överarmsbenet. Muskelns funktion är att föra armen utåt de första 30-40 graderna samt utåtrotera armen i axelleden.

Infraspinatusmusklen utspringer från skulderbladets bakre yta och fäster in precis nedanför supraspinatusmuskeln. Muskelns funktion är att utåtrotera armen samt föra armen bort från kroppen. 

Teres minormuskeln utspringer från skulderbladets bakre yttre kant och fäster in precis nedanför infraspinatusmuskeln. Muskelns funktion är att föra armen in mot kroppen, föra armen bakåt samt utåtrotera armen i axelleden.

Subscapularismuskeln skiljer sig mot de andra då den utspringer på framsidan av skulderbladets yta och fäster in på överarmsbenets inre skrovliga yta. Muskelns funktion är att inåtrotera samt föra armen in mot kroppen. 

Rotatorcuffen är aktiv så fort vi rör på armen. Lyfter vi armen utåt så spänner en muskel upp ledkapseln och en annan drar ledhuvudet mot ledpannan. Musklerna arbetar tillsammans som en enhet och fungerar som aktiva ledband (ligament). Med det menas att de förhindrar leden från att gå ut i några ytterlägen och skadas. I de flesta andra leder finns det specifika ledband som bara har som funktion att förhindra en viss rörelse.

Det är framför allt fästen till tre muskler i axeln som kan ge smärta; supraspinatus, infraspinatus samt subscapularismuskeln. Orsaken till smärtan kan vara en akut skada t.ex. ett fall på axeln med en liten skada i musklens fäste som följd, men vanligare är någon form av överbelastning eller träningsskada. Ibland finns ingen påtaglig orsak alls. Skadan kan i början ge en inflammationsprocess i senfästet (tendinit) vilken efter en tid ger upphov till en mikroskopisk ärrvävnad (tendinos/ tendinopati), som kan ge smärta i åratal om inte adekvat behandling ges. Besvären minskar vid vila men återkommer ofta vid ansträngning. Smärta kan stråla ned i överarmen till armbågen. Vid ett kraftigt våld kan även muskeln och/eller fästet brista, vilket kallas för en total ruptur. Muskeln och/eller fästet kan även delvis brista, vilket kallas för en partiell ruptur.

Behandling kan bestå av djup tvärfriktionsmassage och/eller excentrisk träning. Ett alternativ är fokuserad stötvågsbehandling (shockwave) eller injektion av en liten dos kortison i fästet. För idrottsaktiva förordas dock viss försiktighet med kortison.