Ländrygg

Ortopedisk Medicin i Stockholm - Rehabilitering av smärtor i ländryggen        Rehabilitering av ländryggen - Ortoped i Stockholm

Ländryggens smärttillstånd

  • Akut ryggskott – ”akut lumbago”
  • Utstrålande smärta ner i ben ”ischias”
  • Smärta i ben hos yngre personer
  • Utstrålande smärta ner i båda benen
  • Långvarig ländryggsvärk
  • Hållningsrelaterad ligamentproblematik
  • Ländryggssmärta/värk hos äldre personer

Introduktion
Ländryggen = de 5 sista kotorna längst ner i ryggen. Den sista, den 5:e ländkotan, ledar i sin tur mot korsbenet som i sin tur ledar mot de två bäckenhalvorna. 

*SI-leden eller Sacroiliacaleden = den stora led som förbinder Sacrum (korsbenet) med Ilium (bäckenbenen).

*Facettlederna de små leder som bl.a. förbinder den ena kotan mot den andra. Finns mellan alla kotorna i ryggraden.

Ländryggsproblem är en av de vanligaste anledningarna till att man söker hjälp hos sjukgymnast. Våra ländryggar kostar samhället många miljarder kronor per år i form av sjukskrivningar, omskolningar och förtidspensioneringar. Att ställa rätt specifik diagnos och utifrån det ge rätt behandling, är en utmaning och en förutsättning för ett bra resultat. ”Lumbago” är en vanligt förekommande benämning på ländryggssmärta, som egentligen bara betyder ”ont i ryggen”. I brist på en mer specifik diagnos, så används ofta den benämningen. Vet man inte mer exakt vad som är problemet, så blir behandlingen därefter.

Smärta med orsak i ländryggen kan uppföra sig på flera olika sätt. Man kan t.ex. ha smärta mitt i ländryggraden, på ena eller andra sidan om ryggraden, utstrålning ner i en eller båda skinkorna, smärta i höft och/ eller ibland ljumske, samt utstrålning ner i ett eller båda benen. Utstrålande smärta ner i ett ben kallar man oftast ”ischias”. Det är en benämning som är lika ospecifik som ”lumbago” och man menar egentligen bara att det ”strålar ner i benet”, inte var och inte hur långt ner. Med ischias kan man mena allt från att det strålar ut i ena skinkan till att det strålar ner till knäet eller hela vägen ner i foten. Det som egentligen är ”äkta ischias” är utstrålande smärta ner i hela benet till och med foten/tårna och det innebär att själva ischiasnerven är i kläm uppe i ländryggen. Ischiasnerven är kroppens längsta nerv. Den är tjock som lillfingret och över 1 meter lång. ”Falsk ischias” är bensmärta som är symptom från andra strukturer än själva ischiasnerven t.ex. höftleden, slemsäckarna (bursorna) i anslutning till muskulaturen i skinkorna eller piriformismuskeln, även den i skinkan. 

En nerv som är i kläm uppe vid ryggraden kan ge olika symptom beroende på hur mycket nerven är klämd. Om nerven är mindre klämd ger det upphov till smärta, som i sig kan vara mycket intensiv. Vid mer klämning känner man ”myrkryp”, och är nerven ordentligt klämd får man domningar. Dessa tillstånd är inte helt ”vattentäta” utan symptomen kan även till viss del gå i varandra. Så kan man t.ex. uppleva en viss ”mix” där man kan ha myrkryp i ett område på benet och mer domning i ett annat område. Men en nerv som är ordenligt i kläm ger definitivt domning och då är det ofta kopplat till svaghet och känselbortfall i benet i tillägg.

body_disk

En disk är en broskskiva som ligger mellan varje kotkropp i ryggen, för att tryckutjämna och göra ryggen rörlig. Broskskivan är uppbyggd med brosklameller som ligger lager på lager, ungefär som årsringarna i en trädstam. Diskbråck som orsak till ryggsmärta och ischiasvärk ned i benet är helt vedertaget hos alla som behandlar ryggar. Diskens roll i att även kunna ge ryggvärk i mitten eller på ena sidan av ländryggen med utstrålning ned i skinka och höftregion, utan att den har gått sönder och utan att ett diskbråck har uppkommit, är däremot omdiskuterat. Man pratar om att orsaken till smärtan ofta kommer ifrån bäckenet *(SI-leden), muskelspasm, * facettleder eller rygginstabilitet. 

Att en ischiaspatient i många fall kan berätta om åratals smärtor i dessa områden innan diskbråcket slutligen uppstod tar vi som ett bra bevis att det varit samma disk som besvärat under lång tid.

body_diskbrack

Diskens bakre del är tunnare och därmed svagare och kan brista vid fall, lyft, vridningar och ge omgående smärta. Även vid längre perioder av framåtböjd kroppsställning, långvarigt sittande, arbete i framåtböjt läge, kan disken långsamt bukta mer och mer bakåt och ge symptom, men smärtdebut kan dröja till dagen efter eller flera dagar efter. Strax bakom disken ligger flera känsliga strukturer. Där finns höljet runt ryggmärgen (durasäcken, på latin dura mater) och nervrötterna, som i sin tur bildar ischiasnerven. Påverkan på dessa stukturer kan ske både mekaniskt via tryck och kemiskt via inflammation. Det kan medföra smärta, domningar, stickningar och nedsatt muskelkraft i nervrotens utbredningsområde. T.ex. ger påverkan på S1- nervroten smärta och domningar i skinkan, baksidan av låret, vaden och ned på utsida av foten samt nedsatt kraft i hamstringsmuskeln och vadmuskeln. På grundval av detta resonemang anser vi att ryggdisken, förutom att ge ischiassmärta, även och betydligt oftare än vad många tror, ger akut ryggsmärta "ryggskott" och långvarig ryggvärk. Symptomen kan t.ex. vara smärta när man vrider sig i sängen, svårt att komma upp från sittande eller från säng, ibland host- och nyssmärta.

En disk kan som sagt bukta, vilket innebär att själva broskskivan är intakt. En disk kan spricka ute i kanten och den mjuka delen i mitten, kärnan, kan då tränga ut genom diskens spruckna ytterkant och orsaka ett diskbråck. Ett diskbråck behöver inte ge kraftig smärta, det beror på hur och var bråcket ligger och trycker. Har man otur så kan diskbråcket klämma så pass på omkringliggande strukturer, ryggmärg och nervrötter, så att smärtan är näst intill outhärdlig. ”Diskbråck” väcker ofta känslor av att något riktigt illa har hänt. Det kan givetvis vara komplicerat och ge kraftig smärta, men är inte ett farligt tillstånd.

OBS! Ett stort diskbråck kan ge smärta och domningar i underlivet. Man kan ha svårt att hålla urinen eller så går det inte alls att urinera. Om man inte kan gå på toaletten och det inte fungerar att utföra sina behov, så måste man SNARAST uppsöka akut vård.

En muskel som är spänd vid ländryggsproblematik blir spänd sekundärt till den mekaniska obalans som uppstått i ett akut skede. Med mekanisk obalans menas förhållandet mellan diskens läge och övriga strukturer i ryggraden. Musklerna försöker minska ryggsmärtan och normalisera tillståndet genom att hålla ryggen i en så smärtfri position som möjligt, vilket man ibland kan uppleva genom att ryggen blir sned. Ofta får man förklaringsmodeller där själva musklerna skulle vara orsak till ryggsmärtan t.ex. ”inflammation i muskler”, ”muskelkramp”, ”svaga muskler”, ”sendrag” etc. Sanningen är att det mycket sällan är en muskelskada som orsakar ryggvärk. Ibland kan givetvis en akut muskelbristning ske, men denna läker i regel ut rätt snabbt. Att börja träna ”svaga” ryggmuskler i en akut fas av ryggsmärtan förvärrar oftast tillståndet. Men det är viktigt att komma ihåg varför problematiken i ryggen uppstod och kunna förebygga eventuella återkommande problem där hållning, muskulatur, positioner i ryggen i det dagliga livet etc. är av stor betydelse. Muskulatur som inte jobbar rätt, obalans i muskulaturen mellan mage och rygg, instabilitet är exempel på tillstånd som indirekt påverkar mekaniken i ryggraden. Detta behöver man allt som oftast ta tag i vid en rehabkontakt med ortopedmedicinskt utbildad sjukgymnast, för att kunna få ett bra långsiktigt förebyggande resultat.

Akut ryggskott – ”akut lumbago”
I det akuta skedet buktar disken bakåt mot ryggmärgen och ger smärta mitt i och utåt sidorna i ländryggen och ner mot skinkorna. Sedan tenderar smärtan att sitta mest på ena eller andra sida. Smärta kan också sprida sig ner mot ljumskarna och även så långt som ner till ena eller båda fotlederna. Detta tillstånd är dock mindre förekommande. Smärta vid akut ryggskott går aldrig ner så långt som till fötterna.

Akut ryggskott går vanligtvis över av sig själv på högst 1-2 veckor. Med ortopedmedicinsk behandling kan man påskynda processen, vilket gör att smärtan är betydligt reducerad efter bara några dagar. Ibland är effekten av behandlingen omedelbar. Viktigt är att inte bli sängliggande utan försöka leva och röra sig så ”vanligt som möjligt”.

body_ischias 

Utstrålande smärta ner i ben ”ischias”
”Ischias” är en ospecifik benämning på ett tillstånd, som egentligen bara betyder ”utstrålande smärta i benet”. Vad som är orsak till den utstrålande smärtan framgår inte. Vet man inte mer exakt vad som är problemet, så blir behandlingen därefter. ”Äkta ischias”, som nämnts tidigare i texten, menas när själva ischiasnerven är i kläm och utstrålningen går ner i hela benet ända ut i tårna. Kläm ut på en nervrot kan bli mer permanent och försvinner då inte på samma sätt som vid akut ryggskott. Nerven blir klämd och ger upphov till smärta ner i, vanligtvis ett ben, men kan även engagera båda benen, men det är mer ovanligt.

En obehandlad ischiassmärta eller en ischiassmärta som är svår att påverka, kan sitta i ½ år eller t.o.m. upp till 1 år. Om orsaken är ett diskbråck som trycker på nerven, så är förhoppningen att det ska skrumpna ihop så småningom och att klämmet då blir mindre. Disken som orsak till ischias drabbar personer i åldern 25-60 år. Över 60 år är den vanligaste orsaken till ischias inklämning av nervrot på grund av förslitningar, pålagringar vid nervens utträde ur ryggraden, minskad diskhöjd etc. och då kan det ta längre tid innan ischiasvärken ger med sig. Detta tillstånd har även tendens att komma och gå i perioder.

Smärta i ben hos yngre personer
Direkt utstrålande smärta i ben utan föregående värk i själva ländryggen drabbar unga personer i åldern 18-35. Klämningen direkt ut på nervroten sker oftast mellan kotorna L5-S1vilket medför kläm på S1 nervroten och följer sedan S1-rotens smärtutbredning ner i benet. Smärtan startar ofta längre ner i benet, t.ex. runt fotleden eller knät. Smärtan sprider sig sakta över en längre tid t.o.m månader, för att till slut även engagera lår och ljumske. Eftersom man inte har någon egentlig värk i själva ländryggen, så får man inte klart för sig att orsaken är – just ländrygg.

Utstrålande smärta ner i båda benen
När en struktur ger upphov till smärta på båda sidor, så är det en struktur placerad centralt = på mitten i ryggraden. Den struktur som vi finner där är ryggmärgen. Således kan en disk som buktar rakt bakåt mot ryggmärgen vara orsak till att smärta sprider sig ut i båda benen. Den typen av bensmärta är ospecifik och ofta svår att lokalisera, den känns mer generellt i hela benen. Ofta en djup och mer molande värk. Mer ovanligt, men förekommande, är att en disk ligger och buktar ut mot båda nervrotsskidorna, det ger en mer väldefinierad smärta som är lättare att följa ut i båda benen.

 

Ryggrad

Långvarig ländryggsvärk
Patienten beskriver att ryggvärken kommer oftare och att det tar längre tid innan den släpper, till skillnad från tidigare episoder, då man hade mer enstaka skov av akut ryggskott då och då under åren. Efter ca 10-15 år av hanterbara akuta ryggskott har episoderna blivit mer långdragna = det tar längre tid, ibland flera veckor, innan ryggvärken ger med sig. Ländryggen ger alltså en mer permanent problematik. Detta gör ofta att man söker hjälp och är mycket orolig för ryggen, som inte går att ”fixa” lika lätt som tidigare. Förutsättningarna i ryggen ändras genom åren och när man börjar komma upp i yngre medelåldern, så är ryggen inte längre lika benägen att läka sig själv. En disk som tidigare legat och klämt då och då, lägger sig plötsligt och klämmer av och till under längre perioder. Strategin är ett koncept med ”ländryggsrehab”, där man lär sig att själv hantera situationen, lär sig stabilitetsträning, hur man använder ryggen på ett bra sätt på jobbet och fritiden etc. Min erfarenhet är att den som går in för detta under en intensiv träningsperiodperiod, men sjukgymnasten som ”coach”, har möjlighet att minska sina ryggbesvär med ca 80%.

Hållningsrelaterad ligament problematik
En annan rätt vanlig orsak till ryggsmärta drabbar företrädesvis flickor under 30 år. I den åldern börjar diskarna förändras och processen, som är ett normalt åldrande, gör att diskhöjden börjar minska. Detta kan medföra en viss ökning i rörligheten hos ligamenten i bakre delen av ryggraden av vilket i sin tur kan ge upphov till en instabilitetsproblematik i ryggen. Man pratar om postural instabilitet, där ligamenten inte är skadade, men där de blir ”irriterade” när man utsätter ryggen för olika positioner under en längre tid t.ex. att sitta, stå eller gå en längre stund. Samma mekanism sker som om man skulle böja ett finger bakåt och sedan hålla kvar fingret i det läget, till slut börjar det göra ont. Personer med den här problematiken måste byta ställning hela tiden, men det fungerar att röra på sig t.ex. spela fotboll eller utföra något där kroppen hela tiden är i rörelse. Smärtan gör sig påmind i efterhand. Detta problem är orsakat av hållning och positioner i ryggraden, inte av rörelser. Det ska sägas att den här typen av ryggvärk även kan drabba äldre. Många kvinnor kan ha gått med dessa besvär i åratal. Om det ger någon tröst så kan denna typ av ländryggsproblematik minska med åldern eftersom ryggraden stelnar med åren. Detta kan alltså medföra att problemen minskar och kanske till och med avtar.

Ländryggssmärtor/värk hos äldre personer
Ryggen förändras med åren och vi får olika typer av ländryggsproblem i olika åldrar. Personer över 60 år drabbas företrädesvis av tillstånd, som medför att det blir trångt inne i ryggraden, vilket i sin tur ger upphov till ryggsmärta . Ett samlingsnamn för att det blir trångt är ordet ”stenos”, som kommer från grekiskan och betyder ”trång”. Det finns olika orsaker till att det blir trångt inne i ryggraden t.ex. pålagringar (osteofyter) = kroppen bygger på lite extra brosk/benvävnad för att det börjar bli trångt i området, vilket i själva verket gör att det blir ännu trängre… Andra orsaker är att diskarna minskat i höjd, vilket kan medföra att det blir trångt vid utträdena för nervrötterna från ryggraden. Symptomen är smärta i ländrygg och ned i ben/benen som ökar framförallt när man går samt vid stillastående. Att böja ländryggen framåt minskar värken.